I fjol kanaliserades rekordmycket finansiering från Tekes till Österbotten, 12 miljoner euro. Detta framgår av förslaget till landskapsprogrammets genomförandeplan, genom vilken den finansiering som påverkar utvecklingen av regionen fördelas.
Rekordåret till trots är landskapets andel av den finansiering som beviljas av Tekes fortfarande liten, endast 2,6 procent. I Österbotten finansierar Tekes framför allt högskolors och storbolags projekt medan mikroföretagens och de små och medelstora företagens andel är klart mindre än genomsnittet i landet. Här är det läge för aktörerna i landskapet att vara mer framfusiga så att det framöver kanaliseras mer pengar till regionen.
I år fick landskapsförbunden tillgång till ett nytt finansieringsinstrument när de anvisades ett anslag för att införa regionala innovationer och inleda regionala försök. Österbottens förbund tilldelades knappa 800 000 euro och väntas få lika mycket nästa år. Användningen av medlen är exakt angiven: ungefär två tredjedelar delas ut till projekt som genomför tillväxtavtalet mellan staten och Vasa stad och ungefär en tredjedel till små försöksprojekt. De första projekten håller precis på att starta.
EU är alltjämt en betydande finansiär
Tilldelningen av strukturfondsmedel till landskapet har minskat avsevärt jämfört med föregående programperiod, men än finns det pengar i omlopp. Den finansiering från EU och staten som kanaliseras till Österbotten från olika finansieringsprogram uppgår åren 2017–2018 till cirka 28 miljoner euro, varav nästan hälften är från landsbygdsprogrammet och ungefär en tredjedel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.
Regionutvecklingsarbetet i landskapet är allt mer fokuserat. Varje år lyfter man fram 1–3 prioriteringar, vilka också återspeglas i temana för utlysningarna av projektmedel. De två följande åren betonar Österbottens förbund i synnerhet digitaliseringen och industriellt internet samt koldioxidsnål ekonomi. För sådana projekt finns det 2,1 miljoner euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden att använda. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten styr å sin sida strukturfondsmedel till bland annat företags-, landsbygds- och kompetensutveckling.
Om en projektidé inte ser ut att vinna gehör här kan också EU:s finansieringsprogram vara värda att titta närmare på. Till exempel forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020 har en svindlande budget på nästan 80 miljarder euro för åren 2014–2020 och erbjuder en rad möjligheter för många aktörer.
Ytterligare information:
- tf. regionalutvecklingsdirektör Niklas Ulfvens,
tfn 06 320 6543, e-post: niklas.ulfvens@obotnia.fi